Las palabras de amor. Let me hear the words of love

Its kind of fucked up at the moment. Japp, allt kom ikapp mig, känns som om jag gått runt i en egen värld alltför lång tid. Hur har folk orkat med mig? Hur har jag orkat med mig själv? Ja det är väl det jag inte gjort.

Ja jag bröt ihop. Nej jag mår inte bra.

Jag rymmer hem till Sverige igen. Eller rymmer är fel ord, för denna gång stoppar jag inte huvudet i sanden. Jag gör det som jag vet att jag själv behöver. Men det värsta med denna upplevelsen var att behöva se mina nära och kära så ledsna. Det krossade mitt hjärta mest. Dom är ju mitt allt. Men ärligt, orkar inte prata om de alldeles för mycket nu.

Japp, pratade med HAN idag. Iofs i sms, men vi hördes av. Vi skulle ses innan jag flyttar. Kommer jag orka de utan att crascha ihop? Men jag kommer ångra mig om jag inte gör de. För jag vet att vi kommer tappa kontakten. Varför träffar jag alltid fel män? Varför gör jag mitt hjärta illa hela tiden? Jag vet ju hur det blir sen iaf... Jag har börjat ge upp drömmen om min prins.

Mitt hjärta fyller år på tisdag och jag kommer inte kunna gratta henne. Men jag ska försöka kidnappa henne nästa gång hon är ledig. Jag saknar henne så mycket. Vill bara ge henne en stor kram och en massa pussar.

Fridens Liljor!